ÄR BUDO EFFEKTIV TRÄNING FÖR SJÄLVFÖRSVAR?

Den frågan kan naturligtvis ses ur många olika vinklar, och alla budoarter är olika och har därmed olika förutsättningar att fungera "på riktigt".

Men om jag skulle avkrävas ett generellt svar på frågan så skulle det bli

NEJ!

Denna åsikt är naturligtvis kontroversiell för vissa (många?) budo-utövare, och är ju i ovanstående förenkling lite väl kategorisk. Eftersom detta är en återkommande diskussion i en del budo-kretsar kräver åsikten naturligtvis en djupare utveckling, vilket är syftet med denna sida.


En inledande iakttagelse...

...är att det ofta verkar vara de som inte hållit på med budo så särskilt länge som har mest bekymmer angående denna fråga. De som skaffat sig lite mer rutin har bildat sig en uppfattning om vad budo är och inte är och i många fall har man då upptäckt helt andra saker i budon än att öva förmågan att försvara sig, även om det kanske var en viktig faktor när varför man sökte sig till denna sysselsättning från första början.

Nån slags inledande sammanfattning

I princip all budo har sitt ursprung i någon form av verklighetsanpassad "stridsteknik". Alltså finns det i regel något som är mer eller mindre självförsvarsmässigt användbart i all budo. Eller åtminstone har det funnits en gång i tiden.

Så, vill du träna något som i bästa fall en bra dag skulle kunna hjälpa dej om du blir utsatt för ett angrepp "på stan", så visst, har du tur kan du ha nån nytta av exempelvis jujutsu, eller vilken annan budoträning som helst.

Men, är det specifikt självförsvar du är ute efter och inget annat, och inte egentligen är intresserad av jujutsu-träningen som sådan, välj nåt annat. Välj ingen budo-art överhuvud taget. Leta upp någon renodlad självförsvarsinstruktör istället, och gå en kurs.

Jag anser att det ligger farligt nära gränsen för falsk marknadsföring att sälja in jujutsu, eller någon annan budoart för den delen, som självförsvar. Egentligen skulle jag till och med vilja säga att det går över den gränsen, men jag försöker undvika att trampa alltför mycket på någons tår. Självförsvar är så mycket mer än vad man kan träna på en mjuk matta i vit pyjamas. Själva iden att inordna självförsvarsträningen inom en "sport" är så gott som en självmotsägelse. Att bara träna tekniker räcker inte för att bli bra på självförsvar. Det är också en fråga om taktik och strategi. Att förutse och bedöma situationer, att träffa rätt i psykologin. Att hantera rädsla, att gå på instinkt (och då ha rätt instinkt) med mera.

Dessutom är jujutsu generellt sett alldeles för svårt och komplicerat. Teknikerna är ofta mer eller mindre invecklade, bland annat därför att det ska vara kul att träna, men det blir då alldeles för komplext för att fungera i en verklig självförsvarssituation, såvida man inte har en stor portion tur och den som angriper en inte är särskilt beslutsam.

Jag skulle till och med vilja säga att jujutsuträning kan ge en falsk känsla av trygghet och sannolikt till och med riskerar att vara till mer skada än nytta:
Istället för att ha verktygen att göra vad som krävs i den akuta situationen är risken att man trasslar in sig i en komplicerad jujutsuteknik som misslyckas (naturligtvis, eftersom den är komplicerad). Angriparen uppför sig i verkligheten inte riktigt som på jujutsu-träningen. Det är mer aggressivitet, mer rädsla och inte alls så tillrättalagt som på träningen. Hursomhelst krävs år av hård träning för att jujutsu skall göra någon nytta som självförsvar, och den energin är det inte många som verkligen lägger ner. Och framför allt är det inte många som på allvar tar tag i den mentala biten av vad det innebär att vara inblandad i ett riktigt "slagsmål".

Detta exeplifierades i samband med en självskyddsutbildning för ordningsvakter som jag höll i Halmstad i början av 90-talet. En av deltagarna tränade också jujutsu, och skulle därför bara vara med halva dagen på min utbildning eftersom han hade ett jujutsu-pass på eftermiddagen som han inte ville missa. Jag vill minnas att han hade grönt bälte, vilket borde innebära att han tränat i åtminstone ettochetthalvt - två år. När vi samlades efter lunch noterade jag att han var kvar och jag frågade därför om han glömt bort jujutsuträningen.
Svaret blev då att "Jag har lärt mej mer som jag kommer att ha nytta av i jobbet som ordningsvakt idag på förmiddagen än vad jag lärt mej unde hela tiden jag tränat jujutsu. Så jag stannar här."

I huvudsak menar jag inte nödvändigtvis att jujutsuns tekniker inte fungerar som självförsvar, även om många av dem tenderar att vara väl komplicerade och tillrättalagda, utan snarare är det sättet som de normalt tränas inom ramen för "sporten" jujutsusom inte är ändamålsenligt som förberedelse för en självförsvarssituation.

Visst kan man träna teknikerna i mer realistiska självförsvars-scenarion, men jag kan tycka att man förminskar jujutsun om man enbart framställer den som självförsvar. Det finns så många andra aspekter som kan hjälpa en att växa i livet, men som går mer eller mindre förlorade om allt reduceras till självförsvar.

I samband med en av de instruktörskurser jag gått, som arrangerades av Hans Greger (som också är tämligen självförsvarsinriktad, han driver parallellt med sin jujutsukarriär också ett företag som utbildar inom självskydd med mera) hörde jag följande från en annan kursdeltagare:
"Hasse är ju duktig på det han gör men det är mer en kurs i självförsvar än jujutsu, och det tycker jag är tråkigt."
Då tyckte jag att det var ett idiotiskt uttalande, om jujutsu inte är självförsvar, vad är det då. Men jag har blivit klokare sedan dess...
(Vilket också bekräftas av Hasses val att skilja mellan jujutsu i föreningsregi å ena sidan och självskydd i företagsregi å den andra.)

Så sammanfattningsvis, i mina ögon är jujutsu idag ofta en något olycklig kompromiss mellan självförsvar å ena sidan och budo å den andra, vilket tyvärr i de flesta fall gör att det varken blir bra självförsvar eller bra budo.

Andra sporter än budo

Det finns ju andra kampsporter än budo (om jag nu ska slarva med begreppen och inordna budo som en kampsport). Boxning och brottning för att nämna ett par exempel. Hur lämpliga är de som självförsvarsträning?

För att börja med en svepande generalisering: Bättre än de flesta budoarter.

 

Och så en avslutande sammanfattning

Jag har hållit på mycket med såväl jujutsu och annan budo som med renodlad självförsvarsträning och haft god behållning av båda. Men ju mer jag gjort det, desto nogrannare har jag blivit på att hålla dem åtskilda från varandra, till nytta för såväl det ena som det andra.

Ber så mycket om ursäkt, men det är så jag ser det.